linajohannasblogg

Startade dagen med att skriva sista tentan (Teknologi B) det här året. Läraren var sen och vi startade inte skrivningen förrän 9.15. Mitt tåg gick kl. 11.57, så jag hann tyvärr inte sitta kvar den tiden jag behövde :(
När jag skulle lämna in skrivningen ställde sig läraren upp, gick igenom mina svar, tittade på mig och log, tog mig i hand och sa: God Jul, vi ses på betongkursen!!!

Jaha?! Gick det bra på tentan då eller.... har ingen aning. Får veta nästa år!

Sprang till tåget. Hade glömt nässprayen, så jag satt och snörvlade, nös och hostade hela vägen. Stackars tjej som satt bredvid mig. Hade bara hunnit med att äta frukost, så jag hade tänkt äta på T-Centralen.

DÅ BÖRJADE H-VETESRESAN....

Strax innan Södertälje stannade tåget pga av fel på motorerna. Där satt vi i mörkret i ca 1 tim.
Sedan stannade vi i Älvsjö för signalstopp. Rött ljus, fick inte åka utan guidning.
Sedan var det en påkörning i Stockholm södra. Alla tåg stod still.

KAOS på centralen. Alla tåg skulle få nya tider och spår. Folk överallt och kallt. Läste på tavlan att tåget mot Sundsvall skulle gå kl. 18.10. Stod och väntade men inget spårnummer kom upp. Tiden ändrades till 18.45. Då tänkte jag att jag skulle passa på att äta (hade inte ätit på 10 tim.). Kunde knappt komma fram till McDonalds för allt folk. Fick min mat men hade ingenstans att sitta, fullt överallt. Tillslut fick jag sitta med en snäll tjejsom erbjöd plats vid hennes bord. Kallt och jävligt gick jag tillbaka ner och titttade på tavlan. Fortfarande inget spårnummer. Klockan slog 18.45. Sedan försvann Sundsvallsresan helt från tavlan...

Tillslut ropade de ut i högtalaren att tåget hem gick från spår 19a. Sprang som en galning. Frågade konduktören om jag kunde hoppa på det tåget. Han sa att jag egentligen skulle åka ett senare tåg men kunde åka med om det fanns plats.
Självklart hoppade jag på och åkte det första tåget. Hittade en plats som jag fick ha hela resan.
Signalstopp även denna resa.
Kom fram till Sundsvall kl. 23.45. Bussen till Övik hade gått för längesedan. Hade sagt till konduktören, men när tåget var framme hade han inte fått tag på någon buss.
Bussen mot Sollefteå var på plats. De bestämde att de som skulle till Timrå och Härnösand fick kliva av bussen och åka taxi istället så vi som skulle till Övik kunde få åka med till Höga Kustenbron och byta där.

När vi skulle byta buss, fanns ingen buss att byta till. Som tur var fick vi sitta inne i bussen och vänta. Tillslut kom bussen mot Övik. Han körde snabbt och jag tänkte: YES!!! SNART HEMMA när busschaffören stannar bussen vid Skuleberget....

MEN VAD ÄR DET NU DÅ!!!!!!

Han hade sett en bil i diket. Några killar följde med ut och kollade om det var någon i bilen. Jo, en allvarligt skadad kille så vi fick vänta till ambulans, polis, brandkår och räddningstjänsten hade kommit med blåljus. Sedan kunde vi åka...

Albin skulle hämta mig på busstationen. Fanns ingen Albin där... Ringde direkt och frågade vart han var:
I MOLIDEN!

VA!?

Han har alltid hämtat mig på tågstationen i Mellansel och pappa hade inte sagt att han skulle hämta mig i stan.

VÄND PÅ EN GÅNG!!!

-17 grader mitt i natten, lite kläder, trött, fruktansvärt irriterad stod jag ensammen på busstationen och frös häcken av mig i 20 min. innan Albin kom. Tänkte att nu blir jag ännu mer sjuk än vad jag redan var, men jag klarade mig, otroligt!

Så min resa hem tog exakt 15 timmar!!! Vill aldrig mer åka tåg!!!

Bokar nog en flygresa när jag ska åka ner igen....